dots

Möt Zlatko Rihter, från trainee på Incentive (senare Gambro) till CEO Mölnlycke

En viktig del för Academic Search under våra 30 år har varit att värna om och växa med vårt nätverk! För 25 år sedan mötte Academic Search Zlatko Rihter för första gången då han kämpade för en traineeplats på Incentive som senare blev Gambro.
Han har sedan traineeplatsen fortsatt att utvecklats i sin karriär och nyligen tagit sig an rollen som CEO på Mölnlycke. För 5 år sedan intervjuade vi honom i vår tidning ”Handplockat” och hans historia är lika aktuell och intressant nu som då. Artikeln i sin helhet finns att läsa här nedan. Vi är glada över att ha fått följa Zlatko och tusentals andra som utvecklat sina karriärer med en början hos oss och vi ser fram emot att följa vårt nätverk framöver.

Följ oss på linkedin så är även du en del av resan!
 
(OBS! reds. anm. Intervjun är fem år gammal och Zlatko är idag CEO på Mölnlycke)
Hej Zlatko! Kan du berätta lite om var du befinner dig i din karriär idag?
– Jag är sedan ett drygt år tillbaka VD på CellaVision som är ett Small Cap-bolag inom medicinteknik.  Den rollen har gett mig möjligheten att jobba mer externt och offentligt än jag gjort tidigare. Detta är mitt första VD-uppdrag så jag har nu ett yttersta helhetsansvar som jag inte haft tidigare. Men det rent affärsmässiga; att driva business, bygga organisationen, sätta strategin, upprätthålla en ambitiös agenda och försöka ”förändra världen” inom vårt område – de bitarna har jag mycket erfarenhet av sedan tidigare.
Hur upplever du det, nu när den första tiden passerat?
– Det blev nog ungefär som jag trodde. Det märks att man som börsbolag är mer transparent och synlig, med kvartalsrapporter och en aktiekurs som går upp och ned. Det har varit intressant att få nya perspektiv kring hur aktiemarknaden funkar. Många pratar om långsiktighet men i praktiken är det också en hel del kortsiktighet som gäller, med kvartalskapitalismen som styr mycket på marknaden. Ett med-tech-bolag som vi måste jobba med en långsiktig plan och med rätt aktiviteter kommer de långsiktiga målen att uppnås – men det är inte alltid något man kan mäta kvartal för kvartal.
Minns du den gången för tjugo år sedan då du träffade Academic Search? Vilka tankar och förväntningar hade du då kring din framtida karriär?
– Jag minns det ytterst väl. Jag kommer från en annan värld, jag har inga akademiker i min familj. Det jag visste var hur man jobbar i fabrik. Men jag hade pluggat och var nära examen vid LTH och ekonomihögskolan här i Lund när jag såg en färgglad annons som lockade mig, den var från Incentive. Jag sökte men tiden gick och jag hörde inget, och tänkte att det där blir inget. Men sen blev jag kallad till intervju och plötsligt hade jag gått igenom alla stegen och fått jobbet. Det var en helt ny värld som öppnades på en timme. Det var en förvirrad Zlatko i en ny spännande värld!
Men du tvivlade inte på att du skulle klara uppgiften?
– Nej, jag har nog alltid haft det i mig; jag tror först inte att jag ska klara uppgiften men när jag väl sätter mig och betar av den så känns det sällan så blodigt. Jag minns att de hade problem med ekonomifunktionen och att jag fick ersätta en controller i en rörig situation. Och jag började beta av det där och fick ordning på bokföringen. Alla tyckte jag gjorde ett jättebra jobb men jag tyckte inte jag gjorde något speciellt.
Så här i backspegeln, vilka viktiga milstolpar kan du se att du haft i din karriär?
– Jag fick ganska snabbt mycket ansvar. Jag slutförde inte riktigt traineeprogrammet eftersom jag fick ett stort projektledningsuppdrag inom IT hos Gambro som ingick i Incentive-koncernen. Endast ett år efter påbörjat traineeprogram satt jag med 150 personer under mig och 100 miljoner i budget, och jag fick jobba oerhört hårt. Vi landade projektet i tid och inom budget men det var en riktig utmaning som tvingade mig att mogna fort. Det var lite som att gå från en cykel till en Ferrari utan att veta hur en Ferrari faktiskt ska hanteras. Det fick jag lära mig den hårda vägen. Så det där uppdraget blev nog på många sätt det skarpaste läget i min hela karriär. Och det hjälpte mig att inse att jag nog har lite talang för det här.
– I efterhand har jag många gånger undrat hur de kunde sätta en kille som mig att köra ett sånt projekt. Idag när jag sitter på andra sidan skulle jag aldrig låta en stackars oerfaren 26-åring köra en sådan grej! Jag hade ju ingen erfarenhet, jag var som ett blankt papper.
Men någon kanske såg i dig att du skulle fixa det?
– Ja, antagligen. Och med rätt stöttning och lite sunt förnuft så blev det riktigt bra. Men jag slet oerhört hårt, det var tufft. Det var en otroligt lärorik period för mig men därefter hade jag en lugnare resa ett tag. Då gick jag in i rollen som linjechef och fick leda mina första team.
Har du haft någon grundvärdering som alltid guidat dig i de olika roller du haft? Något som du riktat kompassen efter?
– Jag har nog mest varit nyfiken på att lära mig hur världen funkar. Jag har aldrig karriärplanerat utan bara hoppat på grejer jag tyckt verkat häftiga. Men sen hade jag ju tur att hamna på ett bra första jobb och dessutom i en bransch som jag gillar. Jag brinner verkligen för medicinteknik och tycker det är det häftigaste som finns. Så jag har trivts och förkovrat mig, hela tiden försökt förstå mer. Jag gillar att försöka hålla ett helikopterperspektiv och se den stora bilden.
Vilka personlighetsdrag tror du att du har som gör att du passar för det du gör?
– Jag tror jag har en känsla för vad som funkar och inte. Man kan analysera ihjäl sig, eller så kan man använda sin magkänsla och passion. Det är ord som ibland inte uppskattas inom näringslivet, men jag tror att om man har passion för det man gör och sen använder magkänslan – då blir ofta ganska bra. Och så använder jag en portion sunt förnuft.
Hur har du tänkt för att uppnå balans mellan karriären och familjen?
– Jag är väldigt noga med att alltid jobba åtta timmar om dagen. Förutom när jag reser, då är det svårt, men annars är det det som gäller. Jag har haft en tuff resa privat, eftersom min fru gick bort i bröstcancer när vår dotter var tre år. Det gav mig ett nytt perspektiv på tillvaron. Jag fick mycket stöttning av min arbetsgivare och mina föräldrar men det var förstås en stor utmaning att få ihop allting. Jag var inte sällan den som körde på fälgarna sist in till förskolan, men det gick. Jag var stenhårt beslutad om att det skulle gå. Men det är viktigt med fokus, att springa på rätt bollar och lägga tid på rätt saker.
– Idag har jag en ny sambo och två bonusbarn, men livet tog en annan vändning när min fru blev sjuk. Det var en speciell bubbla att befinna sig i. Det är ett helvete. Men man kan inte göra något. Man måste alltid göra det bästa av det man har.
Academic Search International
dots

Fler nyheter

Se alla