close

Handplockat – News & our Story | Augusti 2016

Ledarskap; mina erfarenheter från elitidrotten

Att ha en bra chef gör skillnad! Under mina sju aktiva elitidrottsår som professionell fotbollsspelare i Malmö FF och Kalmar FF hade jag sju olika tränare. Jag har sett alla typer av ledarskap. Ledare som är en del i gänget, ledare som inte ser dig och som knappt hälsar i spelargången fast man tränar tillsammans varje dag.

Att lämna elitidrotten bakom sig innebär bland annat att inte längre få möjligheten att gå ut på en arena med ibland 40 000 skrikande människor. Föreställ dig att stå där i spelargången och du har pressen som du sätter på dig själv, kraven från ditt lag och alla på läktaren där hälften vill ditt bästa och hälften vill se dig misslyckas, i näringslivet är få synliga på samma sätt. Det finns mycket man får med sig, dels erfarenhet av att befinna sig i ”pressade” situationer som kräver målmedvetenhet och handlingskraft. Dels träning i att bli medveten om sina styrkor och svagheter men också att stänga ute allt som inte är i fokus för att kunna hålla koncentrationen på topp.

Något många inom elitidrotten har med sig är en stark mental inställning, en inre motivation, driv och förmågan att se möjligheter. Om man låter de egenskaperna tillsammans med sunda värderingar och förhållningssätt återspeglas i ledarskapet finns bra förutsättningar för att bli en god förebild.

Nu finns det såklart likheter men också många olikheter mellan arbetsliv/näringsliv och elitidrotten; Arbetslivet är på allvar, där handlar det om människors försörjning och trygghet. Inom arbetslivet måste man leda och arbeta med de människor man har. En företagsledare kan inte välja den bästa laguppställningen varje dag och har inte råd med att ha tjugo procent av personalen som avbytare, sittande på bänken. Dessutom kan man inte välja nya spelare ibland de ytterligare femtio som ständigt fiskar efter att platsa. Inom arbetslivet finns människor i alla åldrar, inte bara unga, hungriga och extremt målmedvetna. Att vara en ledare i arbetslivet är på många sätt mer komplext.

Som jag nämnde i inledningen, att ha en bra chef gör skillnad! Chefer är nyckelpersoner för verksamheten och där för att skapa resultat genom att ta tillvara och utveckla medarbetarna och verksamheten. Ledarskapet är den viktigaste kompetensen för att bli framgångsrik som chef, och en kompetens som kan, och bör, tränas och utvecklas. Det gäller i samma utsträckning inom elitidrotten som inom näringslivet.

Under åren har jag kommit i kontakt med många olika ”metoder” för att utöva chefs-/ledarskap. De jag upplever håller över tid är ett situationsanpassat och coachande ledarskap. Vi är alla olika och behöver olika saker vid olika tidpunkt. Det gäller att coacha/stödja efter individens egen förmåga. Lyckas man med det kan man oftare locka fram individens egen drivkraft vilket inte sällan leder till ett bättre resultat.

Trevlig läsning!

Brune Tavell
VD

Brune


Per Samuelsson: ”Genom mentorskapet får jag coacha oslipade diamanter”

En av våra erfarna mentorer är Per Samuelsson, tidigare VD för Strålfors och sedan ett år tillbaka VD för Beijer Electronics. Per har fungerat som mentor inom Carrera Mentor i ett tiotal år, med en särskild vision att främja kvinnors möjligheter till nya steg i karriären.

– Jag har alltid haft ståndpunkten att det inte är skillnad mellan män och kvinnor. Som mentor har jag fått coacha vad jag själv kallar ”oslipade diamanter” och det har lärt mig, om jag generaliserar, att kvinnor ofta inte tar för sig på samma sätt som män. Många kvinnor vill vara säkra på att de har kompetensen innan de tar ett nytt steg, medan många män istället tänker ”det där fixar jag”. Så för att lyfta kvinnor måste man ofta säga ”du kan det här”.

Hur jobbar du för att stärka just kvinnor?

­– Det handlar dels om att skapa förtroende, för att kunna prata om saker på ett bra sätt. Sen är ju människor olika och därför coachar man olika människor på olika sätt. Ibland behöver man lyfta och peppa. Många gånger behöver man jobba på att adepten ska våga göra fel. Generellt är många kvinnor åt perfektionisthållet och vill alltid göra rätt, medan killar ofta kan skaka på axlarna och gå vidare. Det innebär att man med många män måste vara mer noggrann och följa upp om de gjort det man kommit överens om. Kvinnor kan man istället behöva hejda och säga ”nu har du gjort detta tillräckligt bra, det är okej att lämna det”.

Vilka förväntningar kan man ha som blivande adept och som blivande chef?

– Känner man att man vill bli någon form av ledare så tror jag det är klokt att tänka till kring vad det kommer innebära. Den rollen jag haft de senaste tjugo åren är svår att sätta sig in i om man inte varit där. Det går inte att förklara, du måste sitta i det för att fatta hur grymt ensam du är i den positionen. Det är ett tufft jobb så tänk igenom om du är villig att ta dig an det ansvaret. Och om du har familj så fundera genom dina prioriteringar i förväg. Själv prioriterade jag familj och jobb, men valde att prioritera ner mig själv.

– Under mentorsprogrammet bör man jobba med att förstå innebörden av att vara chef. En av de viktigaste förmågorna en ledare bör ha är den att kunna skapa en vision eller målbild kring vart företaget är på väg. Man måste också kunna förmedla hur man ska ta sig dit, på ett begripligt sätt.

– Att vara ledare innebär att få andra människor att blomstra. Därför måste man kunna backa ett steg och få en kick av att se andra utvecklas. Om min adept har ett stort behov att själv märkas och ha rätt, då är jag nog rätt tuff mot den. För som ledare måste man fokusera på teamet.

Men kan man lära sig att bli en bra ledare, eller har man det i sig?

– Jag tror det börjar med att du har det eller inte. Tillsammans med min kloka fru har jag många gånger funderat över hur mycket vi påverkas av gener, uppväxt respektive erfarenhet. Jag vet inte svaret, men jag tror det finns människor som inte ska vara chefer. Man kan dock bli bättre genom erfarenhet och coachning.

Avslutningsvis, vad ska de blivande Carrera Mentor-adepterna tänka på för att få ut mesta möjliga av tiden med sin mentor?

– Det här året kommer de få möjligheten att testa sig själva; hur är jag som person? Så jag tycker man ska gå in i programmet med en väldigt öppen attityd och med målet att lära känna sig själv bättre. Om man vill gå åt ledarskapshållet bör man lägga all sin kraft på att förstå vad det kommer innebära. Och också våga ventilera med sin mentor – ingen fråga är för dum!

per-samuelsson


Per Bjernekull: ”En mentor kan visa dig what you don’t know that you don’t know”

För knappt tio år sedan deltog Per Bjernekull i Carrera Mentor-programmet, som adept till just Per Samuelsson. Idag arbetar han i New York som General Manager för SEB i USA.

Minns du dina förväntningar inför mentorsprogrammet, hur gick dina tankar?

­– Det är ju svårt att i förväg föreställa sig vad mentorskap ska innebära för en själv. I mitt fall var det min arbetsgivare SEB som tog initiativ till det hela. Innan jag gick in i programmet insåg jag inte vilken effekt mentorskapet och andra delar av programmet skulle ha på mig. Det visade mig ”what you don’t know that you don’t know”.

Var det så att programmet fick en större betydelse för dig än du anade?

– För mig var det så, ja. Mentorskap innebär ju säkert olika saker för alla, det är en unik upplevelse. Själv var jag väldigt positivt överraskad. Inte för att det alltid var pleasent, för det var det inte..! Per utmanade mig i våra samtal och efter vissa av våra möten så kände jag att jag tog stora språng rent mognadsmässigt.

– När man är i det stadiet i sin karriär och i livet, när man ännu inte blivit så erfaren, så kan det vara svårt att guida sig själv längs en rak väg. Ibland måste man ta en lite krokigare väg för att nå målet, och för att samla på sig erfarenhet på vägen. Per utmanade mig, han var tuff och samtidigt stöttande. Men framför allt så hjälpte han mig att mogna under det där året; dels som ledare och dels i min syn på mig själv. Jag tror jag tog mig själv på väldigt stort allvar i det stadiet i karriären och livet. Och Per hjälpte mig att placera mig utanför min egen situation för att betrakta den med ett utifrånperspektiv; att inte alltid titta på min situation enbart utifrån mig själv. Den guidningen in i ett sådant perspektiv gav mig klarhet i många frågor. Inte minst när det gäller att bättre förstå hur jag påverkade människor omkring mig.

Var detta en av de viktigaste lärdomarna från mentorstiden?

– Absolut. Jag fick en betydligt större respekt för vikten av att ta in andras perspektiv, framför allt människor med andra erfarenheter än jag själv har. Det tror jag är något väldigt viktigt inom ledarskap, att ta in olika perspektiv från individer med olika erfarenhetsbaser. Det gör ju att saker och ting kan ses i ett annat ljus.

Har du några tips till blivande adepter; vad ska man tänka på för att få ut allra mest av mentorsprogrammet?

– Man kan själv påverka hur mycket man får ut av det, det beror på hur öppen man tillåter sig vara. Jag tror det är bra att släppa på sin gard och tillåta sig vara lite sårbar. Då får detta mer effekt. Men sen gäller det ju också att mentor och adept fungerar tillsammans, det är ju trots allt två individer som ska interagera. Min erfarenhet var att Academic Search gör ett bra jobb i den matchningen. Sen behöver man ju inte bli bästisar, så var det inte för Per och mig. Men för mig var våra samtal något oerhört värdefullt som jag bär med mig fortfarande.


Från trainee till VD: Zlatko Rihter om sin karriärresa

För tjugo år sedan mötte Academic Search för första gången Zlatko Rihter. Då fick han en traineeplats genom oss och sedan dess har han klarat av utmaningar både karriärmässigt och privat. Vi träffade Zlatko i somras för att höra vad som hänt sedan vi sågs sist.

Hej Zlatko! Kan du berätta lite om var du befinner dig i din karriär idag?

– Jag är sedan ett drygt år tillbaka VD på CellaVision som är ett Small Cap-bolag inom medicinteknik. Den rollen har gett mig möjligheten att jobba mer externt och offentligt än jag gjort tidigare. Detta är mitt första VD-uppdrag så jag har nu ett yttersta helhetsansvar som jag inte haft tidigare. Men det rent affärsmässiga; att driva business, bygga organisationen, sätta strategin, upprätthålla en ambitiös agenda och försöka ”förändra världen” inom vårt område – de bitarna har jag mycket erfarenhet av sedan tidigare.

Hur upplever du det, nu när den första tiden passerat?

– Det blev nog ungefär som jag trodde. Det märks att man som börsbolag är mer transparent och synlig, med kvartalsrapporter och en aktiekurs som går upp och ned. Det har varit intressant att få nya perspektiv kring hur aktiemarknaden funkar. Många pratar om långsiktighet men i praktiken är det också en hel del kortsiktighet som gäller, med kvartalskapitalismen som styr mycket på marknaden. Ett med-tech-bolag som vi måste jobba med en långsiktig plan och med rätt aktiviteter kommer de långsiktiga målen att uppnås – men det är inte alltid något man kan mäta kvartal för kvartal.

Minns du den gången för tjugo år sedan då du träffade Academic Search? Vilka tankar och förväntningar hade du då kring din framtida karriär?

– Jag minns det ytterst väl. Jag kommer från en annan värld, jag har inga akademiker i min familj. Det jag visste var hur man jobbar i fabrik. Men jag hade pluggat och var nära examen vid LTH och ekonomihögskolan här i Lund när jag såg en färgglad annons som lockade mig, den var från Incentive. Jag sökte men tiden gick och jag hörde inget, och tänkte att det där blir inget. Men sen blev jag kallad till intervju och plötsligt hade jag gått igenom alla stegen och fått jobbet. Det var en helt ny värld som öppnades på en timme. Det var en förvirrad Zlatko i en ny spännande värld!

Men du tvivlade inte på att du skulle klara uppgiften?

– Nej, jag har nog alltid haft det i mig; jag tror först inte att jag ska klara uppgiften men när jag väl sätter mig och betar av den så känns det sällan så blodigt. Jag minns att de hade problem med ekonomifunktionen och att jag fick ersätta en controller i en rörig situation. Och jag började beta av det där och fick ordning på bokföringen. Alla tyckte jag gjorde ett jättebra jobb men jag tyckte inte jag gjorde något speciellt..!

Så här i backspegeln, vilka viktiga milstolpar kan du se att du haft i din karriär?

– Jag fick ganska snabbt mycket ansvar. Jag slutförde inte riktigt traineeprogrammet eftersom jag fick ett stort projektledningsuppdrag inom IT hos Gambro som ingick i Incentive-koncernen. Endast ett år efter påbörjat traineeprogram satt jag med 150 personer under mig och 100 miljoner i budget, och jag fick jobba oerhört hårt. Vi landade projektet i tid och inom budget men det var en riktig utmaning som tvingade mig att mogna fort. Det var lite som att gå från en cykel till en Ferrari utan att veta hur en Ferrari faktiskt ska hanteras. Det fick jag lära mig den hårda vägen. Så det där uppdraget blev nog på många sätt det skarpaste läget i min hela karriär. Och det hjälpte mig att inse att jag nog har lite talang för det här..!

– I efterhand har jag många gånger undrat hur de kunde sätta en kille som mig att köra ett sånt projekt. Idag när jag sitter på andra sidan skulle jag aldrig låta en stackars oerfaren 26-åring köra en sådan grej! Jag hade ju ingen erfarenhet, jag var som ett blankt papper.

Men någon kanske såg i dig att du skulle fixa det?

– Ja, antagligen. Och med rätt stöttning och lite sunt förnuft så blev det riktigt bra. Men jag slet oerhört hårt, det var tufft. Det var en otroligt lärorik period för mig men därefter hade jag en lugnare resa ett tag. Då gick jag in i rollen som linjechef och fick leda mina första team.

Har du haft någon grundvärdering som alltid guidat dig i de olika roller du haft? Något som du riktat kompassen efter?

– Jag har nog mest varit nyfiken på att lära mig hur världen funkar. Jag har aldrig karriärplanerat utan bara hoppat på grejer jag tyckt verkat häftiga. Men sen hade jag ju tur att hamna på ett bra första jobb och dessutom i en bransch som jag gillar. Jag brinner verkligen för medicinteknik och tycker det är det häftigaste som finns. Så jag har trivts och förkovrat mig, hela tiden försökt förstå mer. Jag gillar att försöka hålla ett helikopterperspektiv och se den stora bilden.

Vilka personlighetsdrag tror du att du har som gör att du passar för det du gör?

– Jag tror jag har en känsla för vad som funkar och inte. Man kan analysera ihjäl sig, eller så kan man använda sin magkänsla och passion. Det är ord som ibland inte uppskattas inom näringslivet, men jag tror att om man har passion för det man gör och sen använder magkänslan – då blir ofta ganska bra. Och så använder jag en portion sunt förnuft.

Hur har du tänkt för att uppnå balans mellan karriären och familjen?

– Jag är väldigt noga med att alltid jobba åtta timmar om dagen. Förutom när jag reser, då är det svårt, men annars är det det som gäller. Jag har haft en tuff resa privat, eftersom min fru gick bort i bröstcancer när vår dotter var tre år. Det gav mig ett nytt perspektiv på tillvaron. Jag fick mycket stöttning av min arbetsgivare och mina föräldrar men det var förstås en stor utmaning att få ihop allting. Jag var inte sällan den som körde på fälgarna sist in till förskolan, men det gick. Jag var stenhårt beslutad om att det skulle gå. Men det är viktigt med fokus, att springa på rätt bollar och lägga tid på rätt saker.

– Idag har jag en ny sambo och två bonusbarn, men livet tog en annan vändning när min fru blev sjuk. Det var en speciell bubbla att befinna sig i. Det är ett helvete. Men man kan inte göra något. Man måste alltid göra det bästa av det man har.

Zlatko_Rihter


Att vara ledare, hur gör man för att bli det?

Det är många som anser att man föds till ledare och är det inte så, finns det inga sätt eller kurser som kan göra dig till ledare. Det är enkelt att uttrycka sig så. Visst finns det många som bara känns självklara som ledare när de går in i ett rum. Man känner en styrka, en vision, något stort, en dragningskraft som ger personen en auktoritet som man gärna kopplar till en ledare. Och så kan det naturligtvis vara. Men ledarskap är så mycket mer än så.

Det finns många olika sätt att utveckla sin personlighet och sitt sätt att leda. Det är inte den yttre drivkraften, den som syns som är den viktiga. Om så är fallet är ledarskapet mer kopplat till att övertyga politiskt eller publikt.

Jag skulle vilja uttrycka ledarskap som en förmåga att se vilka vägar man kan gå för att nå de mål man har eller har fått i uppdrag att nå. Ett gott ledarskap har förmågan att med tydlighet, visioner och bilder få de personer som man leder att förstå vad målen är.

Det är inte alltid samma person, ofta ganska sällan, som har den strategiska visionen kopplad till en förmåga att inspirera och leda på ett operationellt sätt. Visst har vi väl alla en bild av den blyga killen, som bara uttryckte sig på kemin, fysiken eller matten. Att han sedan blev koncernchef för en stor börskoncern förstod inte någon i hans gamla klass. Vi har också bilden av den till det yttre tunna kvinnan, som inte ger sig i kast med alla diskussioner, men som segt och uthålligt når de mål ingen trodde hon hade.

Ett ledarskap behöver över tiden i ett bolags utveckling förändras. Också för att en ständig rörelse ger utveckling och inte stagnation. Därför behövs ledare med olika egenskaper. Att få träffa erfarna, galna, oliktänkare, visionärer människor man inte till vardags träffar, skapar förutsättningar för din egen utveckling. Och där börjar ledarskapets grunder. Den som förstår sina förmågor och kan matcha dom med uppdrag får så mycket mer utav sitt arbetsliv och kan ge omgivningen en bättre utdelning.

Satsa på att ständigt vara i lärande, se över gränser och använd kunskapen för att utveckla den verksamhet du leder eller vill leda. Om det är genom ledar- eller mentorprogram, nätverk, utmaningar eller något annat sätt som du ser dina förmågor till ledarskap är inte det viktiga. Det viktiga är visionen och kraften att nå dit du vill.

Marika Treschow
Grundare och ordförande

ACADEMIC-SEARCH-_DSC5376-515x515px


Låt hästarna visa vägen till ett bättre ledarskap

Att använda hästar i arbetet med att utveckla ledare och grupper, genom upplevelsebaserad utbildning, bygger på ett internationellt koncept utvecklat sedan ett tjugotal år. Det är ett unikt och effektivt sätt att utveckla ledarskapsegenskaper i en annorlunda miljö som skiljer sig åt de traditionella kurserna och ledarskapsböckerna, kanske är det därför metodens popularitet vuxit inom näringslivet.

Framgångsrikt ledarskap handlar om att få människor att vilja följa – inte tvingas följa. I arbetet med hästar måste du få hästen att tro dig, förstå dig och visa att uppgiften ni har att lösa är både möjlig och rolig.

Varför hästar? För att utvecklas behöver vi gå ur vår komfortzon, det invanda och trygga, annars stagnerar vi. Vi behöver få feedback som kan hjälpa oss i vår utveckling. Att kunna uppleva, experimentera och testa är en förutsättning för ett effektivt lärande. Med hästar kan vi skapa unika och autentiska träningssituationer med 100 % ärlig feedback. Hästar bryr sig inte om vad som står på ditt visitkort, de har ingen egen agenda utan reagerar på vem du är och hur du är. Hästarna speglar dina styrkor och det du behöver utveckla. De dömer oss inte utan ger oss nya chanser att träna och lära.

Dessa kurser, Horse Assisted Education, riktar sig till ledare inom den privata och offentliga sektorn som kan ha nytta av att utveckla och förbättra förmågan att leda andra och sig själv. All utbildning sker från marken och således inte på hästryggen. Ingen hästvana behövs.

Vill du veta mer, tveka inte att höra av dig!

Jenny Kessler Mertsch
tel +46 736 50 31 59
jenny.kessler-mertsch@academicsearch.se

Svårt att ta till dig? Sagt om våra utbildningar:

“Teambuilding with horses gave more to my team than all the performance reviews in the world.”
Susanne Holmström, Director Consumer Sales, Tele2

“You can´t fake it, think with your heart and be present!”
Michael Wirzberger, CFO, Etac Group

“Personally, I got more comfortable in my role as a leader after the exercises with the horses, experienced a direct feedback that what I did worked. It strengthened both me personally and in my role as a leader.”
Anna Ericsson, Head of Passenger services, Swedavia

hastar-ledarskap2